Vad du gör som privatperson spelar stor roll. Här finns vägledning och stöd i arbetet med att förebygga och begränsa spridningen av invasiva främmande arter.

Tre av våra återvinningscentraler tar emot avfall från invasiva växter; Vrigstad, Linneberga och Flishult (Vetlanda). I övrigt tar vi endast emot avfall från invasiva växter på våra avfallsanläggningar i Moskogen (Kalmar), Storskogen (Oskarshamn) . Notera att vi inte tar emot jordar där det vuxit invasiva växter.

 

Så hanterar du ditt avfall från invasiva växtarter:

• Den här typen av växtavfall ska absolut inte komposteras. Gör du det så bidrar du till spridning av växten, då trädgårdsavfallet komposteras och blir kompostjord som återgår till kretsloppet. 
• Vid transport måste avfallet vara förpackat i dubbla väl förslutna påsar. 
• Väl på plats på någon av våra mottagningsplatser kontaktar du personal som visar dig vart du lämnar avfallet.

Vad är invasiva växtarter?

Invasiva arter, det vill säga främmande arter som hotar den inhemska biologiska mångfalden, ökar i Sverige. För att stoppa okontrollerad spridning är det viktigt att följa Naturvårdsverkets rekommendationer. Invasiva växter är främmande växter som avsiktligt eller oavsiktligt flyttats till en ny miljö och som sprider sig snabbt och orsakar skador på naturen. Det är alltså växter som helt enkelt hamnat på fel plats på grund av oss människor. Det kan vara växter som tränger ut andra växter, är giftiga eller konkurrerar ut andra växter. Invasiva främmande arter är ett stort problem som påverkar biologisk mångfald, hälsa och orsakar kostnader både för enskilda och för samhället. ​

Har jag invasiva växtarter i min trädgård?

Jätteloka och Jättebalsamin finns på EU:s lista över arter som du enligt lag är skyldig att bekämpa om dessa arter förekommer i din trädgård. Men hur vet jag om jag har invasiva växter i min trädgård? Vi har hjälpt dig identifiera några vanliga invasiva arter här:

Parkslide

Blommar i september-oktober och sprids via rotskott flera meter från moderplantan. Rötterna kan tränga in i byggnader, dräneringar och vattenledningssystem. Utövar kemisk krigsföring mot andra växter. Extremt snabbväxande, kan växa en meter på en vecka. Blir upp till tre meter hög.

Jättebalsamin

Jättebalsaminen pekas ut som en av de mest problematiska invasiva främmande arterna i Sverige, bland annat för att den är etablerad i stora delar av landet, bildar stora bestånd och har möjlighet till långväga spridning. Blommar från juli till september. Kan bli 2,5 meter hög och växter i stora bestånd. Blommorna är rosa och ibland vita, stjälkarna är grova och ofta rödaktiga. Bladen har sågade kanter, vid basen med skaftade körtlar. Blommorna hänger i fåblommiga knippen och de enskilda blommorna är tre till fyra centimeter långa, med ganska kort spetsig sporre.

Jätteloka

Blommar från juli till september. Kan bli 2–4 meter hög med en meter breda blad. Producerar tusentals frön från varje blomma som kan överleva i marken i sju år innan de börjar växa. Mars/april är bästa tiden för bekämpning.

OBS! Brännskadeliknande symtom vid hudkontakt. Om du får växtsaft på huden ska du tvätta huden noga med tvål och vatten, så fort som möjligt. Sedan kan du smörja in med kylbalsam för att lindra besvären.

Vresros

Vresros är vanligt förekommande i södra och mellersta Sverige samt längst Norrlandskusten. Vresros är en mycket invasiv art, men observera att det är ursprungsarten Rosa rugosa som bedöms vara invasiv. Sorter och hybrider av arten är mer eller mindre sterila och betraktas inte som invasiva. Det innebär i praktiken att enbart ursprungsarten Rosa rugosa som har enkla blommor är invasiv. Den blommar hela sommaren med start under försommaren. Enklast att ta bort medan växten är liten, då det går att dra upp den med rötterna. Blir 1,5 – 2 meter hög.

 

› Läs mer om invasiva växter på Naturvårdsverkets hemsida

Se även informationsfilmer från Naturvårdsverkets hemsida: